ice-hockey
When it was good
ibland blir man lite för bekväm i de skumma områdena... ja åter till de sen
Min vecka har varit toppen, faktiskt!
dock har tisdag-fredag morgon bestått av jobb.
Men min måndag räddade nog veckan.
Ibland behövs det inte mkt för att veckan ska vara räddad.
Ni vet känslan av att allt hårt arbete till sist gav resultat.
(alla som verkligen inte vill höra om hästar, sluta läs nu ;))
Måndagar är min stora häst dag. Är X-antal timmar i stallet varje måndag, då jag rider 2 av mina små guldglimpar.
Ronja, är fortfarnade halt. Hon ska till vetrinären snart. men det går nog ingen nöd på henne i hennes hage =)
Så under tiden hon försöker bli frisk (vilket inte är säker att hon blir ;( ) så rider jag min gamla sötnos Jita, vilket är überkul. Jag hade henne ju nästan 3 år och vi har gått igenom mkt tillsammans. både mot och med gångar.
När jag började rida henne så gillade inte jag de. Hon var (är) nog den stelaste häst jag någonsin suttit på och hon hatar dressyr. dock så gillar hon hoppning (iaf mer än dressyr). Men när jag började träna med henne hoppade hon knappt 40-50 cm och vägrade på allt. har tappat räkningen på alla gånger jag legat i sanden...
Men som allt annat så släpper det oftast. I 3 år har jag "plågat" henne genom diverse dressyr övningar och hoppbanor.
och äntligen har det släppt. iaf lite.
För ett par veckor sen red vi dressyr och vi tränade sluta, öppna och diverse andra övningar.
Vanligvis har hon mest stretat imot när vi kommer till dessa övningar.
Men övning ger färdighet. För att för några veckor sen så stämde allt. Öppnan och slutorna flöt på bra! jag var typ hög av lycka.
Och så nu till måndagens hoppövning. Jag red med i 21 gruppens hoppning, med min lilla snuffs jita. Vi har under åren klättart uppåt i höjderna på hindren, men jag har inte hoppat mer än 80, max 85 på henne innan.
Men i månadgs låg hindrena på minst 90. Och hon bara flög över. Hon tvekade inte ens.
så vi har iaf höjt oss med en halv meter=) och hon vågra mer =) Jag är grymt nöjd.
Christine, som äger jita och även ronja+ stallet, hade hoppningen och sa till mig efter första rundan:
-Du är en begåvning Jenny!
(ja det är ok att skryta, för fan vad länge jag kämpat för detta)
och efter andra rundan så vart det mer positiva kommentarer från Christine och alla andra som hoppade.
JIta har aldrig varit så bra som i måndags(inte jag heller för den delen, allt verkligen stämde). Risk finns väll att det bara var en engångs företeelse. men det märker vi i kväll på det är hoppning för andra gången denna vecka =)
Ibland ångrar jag att det inte är jag och jita fortfarande.
Men i höst får hon en ny ryttare... det är en bra tjej, men jag kommer sakna henne
Men Mette, hon är fortfarande min.<3
Burn in hell
-För det går väldigt ofta fel för mig.
Som i Fredag-lördag natten.
Allt började med att jag klev upp 07:45 på fredagsmorgonen (måste vara något slags rekord).
Åkte till stallet och följde med Sofia till mjölby där hon skulle tävla. Det gick bra hon kom placerad 5:a i LB. och även 5:a i LA, fast det vara bara 4 placerade. Men so far so good. Solen lös och jag fick tillochmed lite färg på kinderna =)
Kom hem runt klockan 18. slängde i mig mat och somnade i max 1 timme.
Sen skulle jag jobba... hela natten.. efter en lång och rolig dag var jag helt slut. Vilket inte var så bra med tanke på de kommande 10 timmarna som innehöll slit på jobbet.
Men det gick rätt okej. inga större missöden. lite småsaker och mkt stress, men det är ju vanligt.
Det värsta var när jag skulle åka hem imorse!
Jag slutar 7. går ut till bilen(kanske lite tidigare ;) ). och det startar inte. (detta har hänt förut) jag blir arg och inser att detta kommer inte att gå. Måste nu springa till busshållsplatsen för att hinna med bussen som går 07:03. Klockan är 07:02 och bussen kommer, behöver jag säga att jag inte var framme vid hållplatsen.
Kul, Nu står jag, klockan 7 en lördagmorgon, helt övergiven och ensam i lambohov.
Vad skulle jag göra? nästa buss gick 08:03, ja dom går väldigt ofta bussarna.
Ne jag ville hem, hade ju inte sovit på typ 24 timmar, Var hungrig så jag höll på att spy och till råga på allt var jag även kissnödig.
Jag fick glatt (?) ta mitt pick och pack och börja gå hem.
ville ju hem fort, jag skulle ju nämligen jobba en natt till och måste då minst sova 8 timmar, annars blir man sjukt trött framåt halv 4.
Promenaden tog 1 timme och 17 min typ.
Jag gick ju den långa vägen hem. men det kom jag inte på förens efter ett tag och att vända var inget alternativ som lockade.
Men jag genade genom universitetet, valla och gamla lkpg.
det ända pluset var solen och den ofrivilliga motionen jag fick. Trevligt dock att se lite av lkpg.
Fast hade kanske valt en annan tid är klockan 7 en lördagmorgon...
I'm out of here
Later
Silly me
Ibland får man improvisera.
Det tar lite längre tid än med is-skrapan.
Men är man lika slarvig som jag är och har tappat bort den,
så funkar en gammal CD perfekt =)
